Nordic Knowledge on the Web

Den arbetsgrupp som utrett en inmatningstariff för förnybar energi överlät 29.9.2009 sin slutrapport till näringsminister Mauri Pekkarinen. I arbetsgruppens slutrapport föreslås en inmatningstariff för biogasanläggningar med en eleffekt på 300 kW eller för vindkraftverk eller vindparker med en effekt på 1MW. Övriga förnybara energiformer har inte tagits med i förslaget.

De gränser för produktionskapacitetens storlek som arbetsgruppen föreslår är speciella jämfört med övriga Europa. I många länder stiger det garantipris som anläggningarna får i fråga om mindre produktionsenheter, och det finns inga nedre gränser för när man kan ansluta sig till tariffsystemet. Praktisk erfarenhet av en inmatningstariff har fåtts under flera års tid och hundratusentals produktionsanläggningar omfattas av tariffen. I arbetsgruppens förslag förutsätts att 30 nya biogasanläggningar skall grundas i Finland utifrån tariffen, medan stiftandet av lagen om inmatningstariff i Tyskland medfört att 4000 anläggningar tagits i bruk. Med stora enhetsmängder uppnås stora totalvolymer och samtidigt förblir förvaltningskostnaderna för de enskilda enheterna låga.

Effektgränsen för inmatningstariffen gör det så gott som omöjligt för en normal gård att delta i elproduktionen. Inmatningstariffen bör godkännas utan minimigräns för effekten för alla typer av förnybar småskalig elproduktion, varvid alla fastigheter, även egnahemshus, om de så önskar kan delta i elproduktionen även i liten skala på samma sätt som i övriga EU-länder.

I Finland kunde en nettomätning av elproduktionen tas i bruk för små producenters del, varvid en ersättning skulle betalas ut då fastigheten producerar el till nätet.

I Finland bör man snabbt godkänna en inmatningstariff för träbaserad CHP- (el/värme) produktion utan effektgräns, varvid en mycket omfattande ekologisk energiproduktion kan uppnås. Dessutom försämras den finska sågindustrins konkurrenskraft av den inmatningstariff som används i flera EU-länder.

En decentraliserad CHP-produktion av träbiomassa eller biogas har en hög total verkningsgrad och med hjälp denna produktion kan näringsämnen återvinnas på ett effektivt sätt.

För konsumenter skulle en decentraliserad energiproduktion av denna typ som helhet innebära en minskning av boendekostnaderna av följande orsaker: Bioavfall skulle inom industrin och i hushåll kunna förvandlas från avfall till eftertraktad ”energi- eller näringsfraktion”. Produktion av fjärrvärme och el skulle vara lönsamt även för små enheter eftersom det skulle minska uppvärmningskostnaderna. Ökningen av elpriset skulle för konsumentens del vara i klass med 0,5 cent / kWh då den el som konsumenten köper till 5 % skulle bestå av decentraliserad tariffel och förvaltningskostnaderna skulle kunna minimeras.

Med en decentraliserad energiproduktion skulle man kunna erbjuda en mycket omfattande sysselsättning inom energiproduktion och tillverkning av apparatur i Finland. Med stöd av en hemmamarknad kunde en konkurrenskraftig export påbörjas för energianläggningarnas del eftersom de skulle massproduceras.

Enligt EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har sektorn potential för 700 000 nya arbetsplatser. Enligt YLE:s nyheter erbjuder sektorn för förnybar energi i Tyskland mera arbetsplatser än bilindustrin. Har vi råd att förbli utanför denna utveckling?

Erkki Hiltunen, FT VEI:s styrelseordförande, forskningsledare, Tekniska fakulteten, Vasa universitet

Ole Norrback ordförande i Vasauniversitets styrelse

Bild: Vasa universitet

Bl.a. följande instanser har även uttryckt sitt stöd för ställningstagandet ovan:
Vasa Energiinstitut, Finlands Naturskyddsförbund, MTK - Laukaa, MTK – Keski-Suomi,
Päijänteen Metsänhoitoyhdistys, Eagle Windpower Oy, Metener Oy, Gasek Oy.